KAN SYNEN TRUMFA VÅRA SMAKLÖKAR?

Nej, utseendet betyder inte allt ... Men när det gäller våra smakupplevelser betyder utseendet faktiskt en hel del. Till och med överraskande mycket om man frågar kocken och matkonsulten Rasmus Bredahl, som är expert på neurogastronomi – en vetenskaplig riktning som sysslar med smak som en total, komplex sinnesupplevelse.


Vi känner helt enkelt inte smak bara med tungan utan bildar omedvetet ett samlat smakintryck utifrån det vi känner, märker, doftar, hör och kommer ihåg – och i synnerhet det vi ser. Mycket tyder på att våra smakupplevelser kan påverkas och manipuleras genom vad vi ser. Vi har frågat Rasmus Bredahl vad det kan bero på? 

– Synen är ett primärt sinne, berättar Rasmus Bredahl. I grunden har vi människor alltid använt vår syn när vi har letat efter mat, och vi har varit extremt beroende av vår syn för att hitta färsk och näringsrik föda i naturen. Man kan säga att vår syn kodar oss lite: om vi ser en grön jordgubbe vet vi redan hur den smakar och att den inte är helt mogen. Vår hjärna är en slags förutsägelsemaskin. Det går så snabbt att vi själva inte registrerar det, men i verkligheten förutser hjärnan vad vi äter och gör. Och synen är en otroligt viktig del av de här avkodningsmekanismerna när vi ska försöka identifiera vad vi äter. Vår smakuppfattning ändras helt enkelt beroende på vad vi ser.


En fusksmak av rött vin

I Rasmus Bredahls bok Neurogastronomi – "hemmeligheden bag det perfekte måltid", finns flera exempel på hur vår syn kan påverka eller "lura" vår smakuppfattning. I ett försök på ett universitet i Bordeaux fick en grupp studerande i vinkunskap en gång i uppgift att beskriva smaken på ett vitt respektive ett rött vin. De studerande beskrev att det röda vinet hade en intensiv smak av svartvinbär och en doft av röda frukter medan det vita vinet hade toner av aprikos och honung. Men i själva verket var både det röda och det vita exakt samma vin där man i det ena glaset bara hade tillsatt en röd fruktfärg utan smak. Rasmus Bredahl förklarar: 

– Olika färger kopplar vi undermedvetet ihop med vissa bestämda smaker. Grönt ger färskhetsassociationer, gult ger syrlighet, svart och blått ger en kraftigare smak och rött kopplar vi undermedvetet ihop med sötma. Om man till exempel serverar något i ett rött glas kan man faktiskt ha i 10 % mindre socker än om man serverar i ett blått eller transparent glas. Det är samma sak med en kopp. Om vi dricker kaffe i en orange eller mörk kopp uppfattar vi kaffet som mer smakrikt och intensivt än om det serveras i ett transparent glas eller en vit kopp. 

Bredahl berättar småskrattande om ett annat exempel: – För omkring 20 år sedan gjorde 7 Up sin etikett på läskflaskan lite gulare och gav samtidigt glaset en skarpare grön färg. Det resulterade faktiskt i att de fick en del klagomål för att folk tyckte att läsken smakade surare än den brukade. Och det var precis samma läsk som det alltid hade varit! Det får mig att tänka på författaren Tom Vanderbilt. Han skriver om mekanismerna i våra smakpreferenser och varför vi gillar det vi gillar. Han skriver på ett ställe att våra ögon är det viktigaste smakorganet, och det tror jag på sätt och vis att han har rätt i.


Bronsfärgade sinnesintryck

Hos Lakrids by Johan Bülow betyder inte bara smaken utan även utseendet på våra lakritskulor en hel del. Så vilken effekt har exempelvis en bronsfärgad lakritskula på vår hjärna? 

– Det måste vara något med att de signalerar exklusivitet, förklarar Bredahl. Det finns ju inget ätbart i naturen som är bronsfärgat. Det har gjorts flera försök som visar att vi till exempel utan att tänka på det i hög grad undviker blå M&M’s för att de har en syntetisk färg. I teorin borde ju Bronze-lakritskulan egentligen ha en liknande effekt på oss, men här måste det exklusiva, glänsande utseendet verka lockande på oss – och kanske har det även något att göra med ädelmetallerna som helt enkelt verkar attraherande på oss.


Design och bestick påverkar dig också!

Liksom färger påverkar vår smak påverkar saker som bestick och design också vår smakupplevelse. 

– Om du serverar mat med snygga bestick, kristallglas och porslin värderas matupplevelsen mycket högre än om den serveras på papperstallrikar och med pappersmuggar. Man har gjort försök där man har tagit kristallglas och hällt i billig Cremant och därefter serverat dyr champagne i en pappersmugg. Sedan bad man deltagarna i försöket att bedöma vilket som smakade bäst, och det var utan undantag vinet i kristallglaset som uppfattades som det bästa. När vi rör vid något som verkar exklusivt så tänker hjärnan undermedvetet att innehållet också måste vara det. 

– Designen är också helt avgörande. Det är därför som ett företag som Apple är så duktiga. De gör inte nödvändigtvis världens bästa datorer, men de är världsmästare på förpackning och design. Det hela är en sinnesupplevelse och det verkar helt enkelt inbjudande. Här tycker jag också att er lakrits träffar ganska rätt. Det är inte så mycket emballage, det är gediget och bra och signalerar kvalitet. Och jag tror även att när man får något av hög kvalitet kommer man nog att äta det långsammare än en påse Matador-mix för 20 kr. Man njuter mer av det och äter det långsammare när det signalerar exklusivitet.

Lägger i korgen
{{currentItem.AddedQuantity}} Produkt tillagd i varukorg
{{currentItem.CartObject.ProductName}}
{{currentItem.CartObject.Description}} {{currentItem.CartObject.FormattedTotal}} {{currentItem.CartObject.FormattedTotal}}
Totalbelopp i korg {{basket.FormattedProductsTotal}}
Gå till varukorg Köp mer
Produkt borttagen från varukorg